– När jag var tio år kunde jag aldrig drömma om eller ens föreställa mig att jag en dag skulle utses till chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Det är en ära att få leda orkestern, säger Santtu-Matias Rouvali.
För musikälskarna i Göteborg är det inget nytt namn eftersom han efter fyra besök och sju konserter redan visat upp sina färdigheter i stan. Faktum är att uppskattningsvis 30 000 västsvenskar redan hört med vilken schvung, intensitet och precision han skapat musik med fast blick och följsamma händer på Konserthuset, Götaplatsen och i Slottsskogen.
Santtu-Matias Rouvali är ung, avslappad, har vildvuxet hår och bär ofta väl använda jeans, t-shirt och skjorta. Man tar honom lätt för en yngling vem som helst. Men skenet bedrar: här står en 30-årig man som studerat musik sedan barnsben, är chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och har fått publiken att jubla i Los Angeles, Paris och London.
– Jag ser kanske ut som en skejtare vilket gjort att orkestrar ibland inte haft särskilt höga förväntningar, men när vi väl börjar musicera märker de att jag kan min sak och då har vi fått en fin start, säger Santtu-Matias Rouvali.
Ryktet om den begåvade finländaren har spridit sig och flera internationella orkestrar har visat starkt intresse för ett utvidgat samarbete. Men hans förstaval blev Göteborgs Symfoniker.
– Why not, som han med knipslug blick sade när nyheten om hans tillträdande offentliggjordes i Göteborg i maj.
Sedan utvecklar han sina tankar om samarbetet med Göteborgs Symfoniker:
– Det är en fantastisk orkester. Ofta får man höra om olika orkestrar att de har ett eget sound, men här har de verkligen sitt eget sound, och jag skulle aldrig i världen vilja förändra det. Men jag kan kanske bidra med nya, rytmiska inslag i programmen samtidigt som vi arbetar med den klassiska, traditionella repertoar som visar orkesterns kvalitet och styrka.
Nyheten om hans tillsättning spreds som en löpeld i kultursverige och den internationella musikvärlden. Tv-intervjuer i Västnytt och Kulturnyheterna, tvåsidigt uppslag med intervju i Göteborgs-Posten och nyhetsmaterial i en mängd regionaltidningar från Ystad till Norrbotten. Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker blev också förstasidesstoff hos internationella branschorgan som Gramophone, Musical America och Klassik Heute.
Gratulationer strömmade in från kolleger och institutioner runt om i världen som insåg hur lyckad kombinationen var: en begåvad ung dirigent med stark vilja att möta musiken och publiken och en anrik orkester med egen profil och unik tradition. Med förutsättningar att tillsammans utveckla något viktigt, glädjefyllt och angeläget.
Santtu-Matias Rouvali har stark karisma. Med sin begåvning och inspirerande personlighet ligger en jämförelse med Gustavo Dudamel nära till hands, även om sydamerikanen kommer från Venezuelas tropiska klimat och finländaren från de nordiska skogarna. Faktum är att de har fler beröringspunkter.
Säsongen 2011-2012 var Santtu-Matias Rouvali en av fyra unga dirigenter som valdes till Dudamel Fellowship Program, en utbildning hos Los Angeles Philharmonic där begåvade dirigenter från olika delar av världen får möjlighet att utveckla sitt hantverk och sin musikaliska erfarenhet genom ett personligt mentorskap hos orkesterns orkester-, utbildnings- och samhällsprogram.
Sedan dess har Santtu-Matias Rouvali skaffat riklig erfarenhet som dirigent hos hemmaorkestern i Tammerfors, som förste gästdirigent hos Själlands symfoniorkester samt med ett flertal gästuppdrag i Europa och USA. Han börjar som chefdirigent i Göteborg säsongen 2017-2018 men återkommer innan dess för konserter i september:
– Mitt första program den här säsongen innehåller inte bara en klassiker som Brahms första pianokonsert utan också moderna verk: Solar Flares av Katarina Layman och Bartóks Konsert för orkester, ett verk jag verkligen tycker om. Det är alltid spännande när man får göra blandade program och lyfta fram musik som ligger utanför det vanliga. Och jag ser fram emot att få samarbeta med världspianisten Marc-André Hamelin.
Text: Stefan Nävermyr
Foto: Marko Feklistoff, Maurice van Es, Kaapo Kamu