Ewald Dahlskog (1894-1950) var en av sin tids mest mångsidiga och nyfikna konstnärer. Han tecknade och målade miljöer, landskap, stilleben och porträtt, gjorde dekorationer i biografer, fabrikskontor, passagerarfärjor (Svenska amerikalinjens m/s Stockholm) och konserthus samt var verksam som konsthantverkare i glas och keramik. Därtill gjorde han affischer, bok- och tidningsillustrationer samt teaterdekorationer. Rastlös? Ja, åtminstone rörlig och snar att utforska – efter utbildningen på Konsthögskolan i Stockholm gjorde han 1916-1931 årliga eller fleråriga resor till England, Frankrike (Paris förstås), Tyskland, Sydeuropa och Nordafrika…
Här anar man en stark känsla att vilja erövra världen och kanske gjorde han det också på sitt eget sätt. Tillräckligt med energi hade han: Ewald Dahlskog beskrevs av vännerna som en arbetsmyra som alltid lika kraftfullt tog itu med sina arbetsuppgifter, antingen det gällde måleri, glas, intarsia eller keramik.
Ewald Dahlskog föddes och växte upp i Stockholm, son till en boktryckare, utbildades till litograf vid Centraltryckeriet i Stockholm och fortsatte sedan på Tekniska skolan (Konstfack) och konstakademin. Efter att han träffat och gift sig med Beth Strandmark blev det flera utlandsresor, bland annat till Paris och olympiaden 1924 där han arbetade som journalist och tecknare åt Stockholmstidningen – en tidstypisk reportagemodell när fotografin fortfarande var långsam, dyr och omständlig vid tryck. Som konstnär i olika genrer fick han ett stort antal frilansuppdrag under hela sin karriär men hade under mer än 20 år en fast plats hos Bobergs Fajansfabrik i Gävle, 1929-1950. Hans stora produktion under dessa år vittnar om en aldrig sinande fantasi och kreativitet. Det finns en uppsjö av Ewald Dahlskogs vaser i svenska hem och hos en del lyckligt lottade även hans tavlor och akvareller på väggarna. Som målare fann han sin egen stil med ett igenkännbart, perosnligt perspektiv, varma, tonande färger och intagande, animationslika motiv från Medelhavet upp till Lofoten. Han gjorde också en serie målningar från Orust och Skaftölandet som fick stor uppmärksamhet vid en av hans få separatutställningar, på Galerie Moderne i Stockholm 1949. Flera av hans verk finns på Göteborgs Konstmuseum.
Hans kanske viktigaste insats var att återuppväcka trämosaikens konst, intarsian. På 1920-talet var det i stort sett bara Ewald Dahlskog och wienaren Victor Lurje som sysslade med intarsia i Europa. Detta hantverk hade utvecklats på 1700-talet som dekoration av finare möbler men sedan fallit i glömska. Tekniken innebär att mönster och motiv skärs ur en träbotten och sedan fylls med olika träslag i upp till ett 100-tal kulörer. Dahlskog gjorde originalteckningar och arbetade sedan nära med träsnidare och snickare i själva utförandet.
Hans första försök var musikaliska motiv på ett antal dörrar i Stockholms Konserthus 1925. Sedan anlitades han av tändstickskungen Ivar Kreuger för att utsmycka Svenska Tändsticksbolagets nya byggnad i Stockholm och Banque de Suède et de Paris. Andra av Dahlskogs intarsior gjordes för L M Ericsson och Bofors järnverk. Han skapade också dekor och blästrat spegelglas till forna biograf Spegeln på Avenyn men vad som hänt med de arbetena sedan en hamburgerrestaurang tog över lokalerna är okänt.
Intarsian i Stenhammarsalen med titeln Den tonande naturen sträcker sig som en arabesk runt läktarens barriär. Den börjar med en havsgud som trumpetar i en snäcka och slingrar sig sedan vidare i figurationer gränsande mellan abstrakta mönster, lövrankor och blomklockor. Mitt i arabesken flammar en gyllene lyra upp. Fåglar i sträck, susande snäckor och sjöhästar för arabesken till sitt slutmål – ännu en havsgud, denna gång med en lyra i sina armar. Dahlskog och hans skickliga hantverkare arbetade med intarsian 1934-1935.
Ewald Dahlskog samarbetade i det flesta av sina intarsior med découpeuren Manne Manning, som på sin tid var legendarisk för sin skicklighet. Det var Manning som skar ut detaljerna ur de olika fanersorterna och fogade samman efter Dahlskogs noggranna anvisningar.
Vill man uppleva fler av Ewald Dahlskogs fina intarsiaarbeten rekommenderar vi besök på Folkets Hus i Borås, Stockholms Konserthus och Chinateatern i Stockholm. I den senare är arbetet exotiskt praktfullt: ”Alla dörrar in till salongen har intarsior med kinesiska motiv stramt men mycket fyndigt utförda. Genom att skickligt utnyttja olika träslags struktur och ådring får han de strama kinesiska bilderna att verka lustigt illusoriska. Segel, vind, djonker lämnar dekorativa svallvågor, soldaternas rustningar är kinesiskt disciplinerade och berg och moln är som hägringar.” (Hedvig Hedqvist, 1985).