– Salzburg är en liten stad och det regnar mycket och man lever med Mozart hela tiden. En mörk och regnig vinter såg jag alla Ingmar Bergmans filmer. Man kan säga att jag levde helt och hållet med Ingmar Bergman, vilket hade ett extremt starkt inflytande på mig. Det var en del av mitt konstpussel som gjorde att jag slog om från utövande musiker till att bli regissör, berättar Arnbjörg María Danielsen på telefon från Berlin där hon har sin bas.
Och mer Bergman skulle det bli. Man skulle kunna säga att hennes flitiga biobesök i ett kulet Salzburg åtminstone delvis är upphovet till att hon nu kommer till Göteborgs Konserthus i februari för ett samarbete med Göteborgs Symfoniker i föreställningen Ingmar Bergman 100 år, där hon står för regin.
Hennes arbetsplats är kulturinstitutioner i Norden och Europa och projekten hon väljer är ofta ett möte mellan musik, konst, litteratur och historisk forskning. Hon växte upp på Island och i Norge. Som helt ung studerade hon konsthistoria, arkeologi och gammalgrekiska och planen var att bli arkeolog.
Som regissör, dramaturg och producent inom musik och teater kan hon kombinera sina tidiga intressen. I förberedelserna inför Bergmanföreställningen har hon inte bara sett samtliga filmer på ett tidigt stadium utan också studerat hans historia ingående. Hon har exempelvis varit på Fårö och bläddrat bland hans lp-skivor och tagit del av anteckningar som talar om vilka inspelningar som blev mest spelade.
– Jag har ett nördigt intresse av arkivforskning. I det här jobbet får jag vara konstnär samtidigt som jag kan låtsas att jag är både arkeolog och antropolog. Det ger mening för mig.
Ingmar Bergman behöver knappast någon presentation, men kanske kan det vara värt att påminna sig själv om att han faktiskt fortfarande anses som en av världens genom tiderna främsta regissörer och filmskapare.
Det var hans jobb, men kanske var musik hans allra största intresse. Föreställningens undertitel är ”Varifrån kommer musiken?” Frågan ställdes ursprungligen av Ingmar Bergman själv till svenska folket när han sommarpratade i radio 2004.
– Utgångspunkten är att fokusera på kraften som musiken hade i hans liv. Musik var en stark drivkraft och han var fascinerad av det lidande och den passion som förknippas med att vara professionell musiker, något som han fick uppleva i äktenskapet med Käbi Laretei, säger Arnbjörg María Danielsen.
Att svenska folket tycker att frågan om musikens ursprung är angelägen framgick tydligt av det massiva gensvar som Ingmar Bergman fick efter sitt sommarprogram. Av alla brevsvaren gjordes det uppföljande radioprogrammet Breven till Bergman som sändes senare det året.
Publiken i Göteborg kommer att få se en ”Performativ installation” som Arnbjörg María Danielsen kallar det. Med musik och ljus och dessutom rörlig bild av den danska videokonstnären Lene Juhl (bilden nedan) som bärande inslag.
– Vi kommer att omvandla Konserthuset till ett performativt teatralt rum. Och just Konserthuset i Göteborg är underbart att arbeta med. Man har tillgång till både det stora och det intima, och det är ovanligt.
August Strindberg var en av Bergmans stora favoriter. Inte minst gillade han Strindbergs egen favorit bland de egna dramerna, Ett drömspel. Bergman gjorde pjäsen i fyra olika uppsättningar, bland annat som tv-teater 1963. Pjäsens tema med olyckliga parförhållanden och fjära ”drömspelsteknik” var något som återkom i Bergmans egna verk. Och det är också en teknik som Arnbjörg María Danielsen använder sig av. Hon talar om föreställningen som en inbjudan till kontemplation, som en drömresa med orkestern, en ”drömmaskin”, i fokus.
– Den strindbergska drömkänslan var ett nyckelelement i Bergmans arbete. Det ambivalenta gränslandet mellan drömmande fantasi och verklighet. Just detta har jag alltid varit fascinerad av. Det där fantasirummet som öppnas hos publiken när detta diffusa spel sätter igång, säger hon.
Och vad blir det för musik vi får höra? Allting är inte spikat i skrivande stund men det lär faktiskt inte bli något från Bergmans filmer, utan framför allt specialskriven musik av den estniskfödde och numera finske tonsättaren, pianisten och poeten Jüri Reinvere. I början av 1990-talet mötte han den som han skulle komma att kalla sin viktigaste mentor, pianisten Käbi Laretei. Genom henne träffade han också Ingmar Bergman, vilket resulterade i ett umgänge som av och till under ett tiotal år innebar ett ömsesidigt utbyte av tankar kring film, teater, litteratur och musik.
Dessutom blir det stycken av Johann Sebastian Bach, Ludwig van Beethoven och Anton Bruckner, musik som Ingmar Bergman gillade skarpt.
Text: Per Stern
Föreställningen Ingmar Bergman 100 år ges i Göteborgs Konserthus 2-3 februari 2018.
