Hur väljer du musik?
Jag anpassar musiken efter varje tema, även om det alltid är världsmusik jag spelar. Är det en afrikansk konsert, väljer jag oftast lugna låtar med Cesária Évora (Kap Verde) eller Toumani Diabaté (Mali). Är det en persisk kväll så plockar jag musik från hela Mellanöstern. Jag vet att det är en väldigt bred publik och vill göra alla glada. Man måste vara observant på publikens reaktion. Har du inte den känslan är det svårt!
Vad vill du skapa för stämning i foajén inför Världen-konserterna?
Många arrangörer förstår inte publikens sociala behov för att lyckas med en bra kväll. Den lilla kryddan kan vara en extra stund tillsammans före eller efter konserten. Det är som att äta en middag på restaurang. Man vill gärna njuta av ett glas vin innan maten och avsluta med god efterrätt. Det är samma sak här. Folk vill komma en stund innan konserten, umgås med sina vänner, lyssna på bra musik, prata om konserten.
Vilken är din egen absoluta favorit bland de artister som du spelat i anslutning till?
Jag tror verkligen att bandet Saz’iso fick åskådarna att flyga iväg en stund till Albanien! Stenhammar-salen förvandlades till en riktig folkfest som fortsatte i foajén och folk bara dansade och sjöng som de aldrig gjort tidigare.
Vilka andra sammanhang är du verksam i?
Jag är en av pionjärerna inom världsmusikskivor i Sverige och var först med att importera direkt från skivbolagen i Paris. Förutom skivaffären Worldmusic Oasis som jag driver, bokar jag artister, är dj, konsult och gör reportage. Förra året gjorde jag ett långt reportage om Tuareg-musik i Sahara och intervjuade medlemmar från bland annat Tinariwen och Tamikrest som publicerades i Lira Musikmagasin.
Vilken utmaning drömmer du om i framtiden?
Något som jag verkligen hoppas göra är att skapa en världsmusikfestival kring ställen på Avenyn som jag skulle kalla ”Aveny World Music Festival”. Med konserter på Konserthuset och Stadsteatern, där jag har drivit världsmusikklubbar för länge sedan. Och på Storan, som jag har ett bra samarbete med och Nefertiti på Valand. Det skulle bli ett av mina allra bästa uppdrag i karriären.
