Vi har tidigare flyktigt berättat om glasmotiven i promenoaren längs Konserthusets långsida mot Viktor Rydbergsgatan, men för alla nya läsare kan det vara på plats med en rekapitulation. Visst är det lätt att missa de eleganta glasgravyrerna längs pelarraden i foajén, utplacerade som de är här och var mellan mahognypelarna som små skatter väntande på att bli upptäcka.
Och skatter är det – gravyrerna har skapats av tre av Sveriges mest framstående glaskonstnärer: Simon Gate (1883-1945), Edward Hald (1883-1980) och Vicke Lindström (1904-1983). Denna trojka bildades av Simon Gate, ursprungligen bokillustratör och porträttmålare, som kom till Orrefors glasbruk 1916. Året efter värvade han Edward Hald och snart blev svenskt konstglas och Orrefors internationellt uppmärksammat, bland annat på världsutställningen i Paris 1925 och vid utställningar i New York. Vicke Lindstrand gjorde sällskap med kollegerna 1928.
Henri Matisse
Dessa tre herrar och ett antal glashantverkare från Orrefors skapade på 1930-talet sammanlagt 17 unika glas med vitt skilda motiv till Göteborgs Konserthus: sjungande kvinnor, Odysseus surrad vid sin mast, änglar vid vattenfall och i flykt, musicerande kvinnor med gamba, serpent och piano, samt allra längst bort och högst upp fem glas med en flock fåglar som nästan tycks flyga förbi utanför.
Edward Hald ligger bakom glaset Djur, en anspråkslös titel på ett innehållsrikt konstverk som omfattar djur från vitt skilda kontinenter, bland dem giraff, zebra, hjort, pingvin, örn, hare och björn. Mångbegåvningen och stockholmaren Edward Hald hade studerat handel i Leipzig och arkitektur i Dresden men drogs obönhörligt till konsten vilket ledde till studier i Köpenhamn och Stockholm. Hans ambition att bli målare var seriös: han avslutade sin utbildning hos Henri Matisse i Paris.
Bland eleverna på Académie Matisse fanns också Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald och Einar Jolin. Och visst kan man se spår av Matisses renodlade linjer i Edward Halds drömlika, aningen naiva – i ordets bästa bemärkelse – djurskepnader i det graverade och slipade glaset som pryder Konserthusets fönsterglas. Det här är förstås en allegori hämtad från fablernas värld: karnivorer och klövdjur sida vid sida i fredlig samvaro framför lyrans vibrerande strängamusik. Musiken enar, musiken rör något djupt arkaiskt inom oss – oavsett ursprung eller natur.
Glasgravyren Djur visar att Edward Hald var en konstnärssjäl men han drogs redan på 1910-talet till fabriksformgivningen: konsten till massorna. Först som formgivare hos Rörstrands och Karlskronas porslinsfabriker med serviser som Turbin, Halda, Sommar, Höst, Moln och Korg, sedan hos Orrefors där han anställdes 1917 av Simon Gate. De båda var med och skapade det epokgörande så kallade graalglaset vars sofistikerade teknik utvecklats av den mästerliga glasblåsaren Knut Bergqvist.
Ett av Edward Halds mästerverk är Himmelsgloben, en glassfär med ingraverade stjärnbilder som skapades till den berömda Stockholmsutställningen 1930 och finns till beskådande på Nationalmuseum. Edward Hald var större delen av sitt yrkesliv verksam hos Orrefors där han var vd 1933-1944 och därefter konstnärlig ledare.
I Göteborgs Konserthus har Orrefors också tillverkat dricksfontänen i foajén, de stilrena lampglasen i entrén och i promenoaren, de mönstrade lampkuporna i Stora salen och de stora ljuskronorna i Götaplatsfoajén.
Text: Stefan Nävermyr
