Där kan man tala om blixtrande kärlek: de träffades första gången i mars 1891 och gifte sig i Florens den 10 maj samma år. Anne Marie Carl-Nielsen kom från en välbärgad bondefamilj i forna Schleswig-Holstein, gränslandet mellan Tyskland och Danmark, och förväntades bli hemmafru. Men hon hade stark vilja och visste tidigt att det var bildhuggare hon ville bli. När hon fyllt 18 inledde hon sin konstnärsutbildning vid Carl Christian Magnussens Holzschnittschule (”träsnittsskola”) i Schleswig och därefter gick färden till Köpenhamn där hon antogs vid den nyligen upprättade Tecknings- och konstindustriskolan för kvinnor som startats av Danska kvinnosamfundet. Hennes utveckling som konstnär tog ytterligare steg när hon blev elev hos August Saabye 1882. Två år senare gjorde hon en byst som visades på Konstakademins utställning – och därmed hade 21-åriga Anne Marie Carl-Nielsen visat att konsten skulle bli hennes levebröd.
Efter giftermålet med Carl Nielsen fick de snabbt tre barn men det hindrade varken hennes eller makens karriärer – båda brann för sin konst. Anne Marie Carl-Nielsen fortsatte trots osäker ekonomi och ett besvärligt familjepussel att arbeta som skulptör. De båda makarnas respektive arbeten tärde på äktenskapet som genomled ett flertal kriser 1915-1922, bland annat när Carl Nielsen hade haft en affär vid sidan av. Det var en av orsakerna till att tonsättaren periodvis bodde hos familjen Mannheimer på Götabergsgatan 27 under 1918 och framåt, med sommarvistelser i Jonsered. När det 1922 visade sig att Carl Nielsen var sjuk tog hustrun honom till nåder.
Anne-Marie Carl-Nielsens skulptur hästhuvud. Medlemmar ur familjen Mannheimer, Carl-Nielsen och Anne-Marie Carl-Nielsen, 1922.
Anne Marie Carl-Nielsen är känd för flera skulpturer, bland dem ryttarstatyn över Drottning Margareta i Roskilde och två kalvar i brons som visades vid världsutställningen i Chicago 1893.
1903 erhöll hon Anckerska stipendiet och reste med maken till Aten och Konstantinopel för att studera antikens skulpturer. 1908 fick hon det ärofyllda uppdraget att göra en skulptur av kung Christian IX till häst i Köpenhamn, en staty som avtäcktes 1927 då hon också belönades med kungens medalj Ingenio et arti (”vetenskap och konst”). Under åren verkade hon också för att ge kvinnor konstnärliga möjligheter och grundade 1916 Kvinnliga konstnärers samfund tillsammans med målaren Anne Archer.
Marmorbysten av Carl Nielsen gjordes 1928 och för den belönades hon med Thorvaldsen-medaljen, namngiven efter den danske medaljgravören Bertel Thorvaldsen (1770-1844). Efter makens bort-
gång 1931 skapade hon skulpturen Musikens genius till Carl Nielsens minne. Den kallas allmänt Carl Nielsen-monumentet och föreställer en ung man som spelar panflöjt på en vinglös Pegasus.
Anne Marie Carl-Nielsen avled den 21 februari 1945. Begravningen hölls i Köpenhamns domkyrka och hon jordfästes på Västra kyrkogården intill sin make.
Anne-Marie Carl-Nielsen skulpterar. Teckning av dottern Anne-Marie-Telmanyi.
Text: Stefan Nävermyr
Foto: ur familjen Mannerheims samlingar
