Från och med i höst är Anja Bihlmaier chefdirigent för anrika Residentieorkestern i Haag, Hollands andra orkester efter Concertgebouw i Amsterdam. Hon går som chefdirigent i spåren efter många berömda föregångare: Jean Martinon, Jevgenij Svetlanov, Jaap van Zweden (numera chefdirigent för New York Philharmonic) och Neeme Järvi – Göteborgs Symfonikers chefdirigent 1982-2004.
Anja Bihlmaier är välkänd för musikpubliken i Göteborg. Hon har dirigerat vid Högskolan för scen och musik, vid GöteborgsOperan och hos Göteborgs Symfoniker. Med Symfonikerna har publiken verkligen varit stor: inför 20 000 göteborgare i Slottsskogen 2018 och i ett välfyllt Scandinavium vid musiklägret Side by Sides final 2019.
Hon föddes och växte upp i det sydtyska samhället Abtsgmünd, åtta mil öster om Stuttgart i sydvästra Tyskland. På kullarna däromkring omgavs hon av en vacker natur, fåglar och hästar. Av mamman fick hon havregrynsgröt och varm choklad. Hon trivdes på landet.
Snart inträffade ett livsavgörande möte – med musiken. Som så många andra barn började det med blockflöjt. På mellanstadiet fångades hon av den klassiska musiken och upptäckte något mycket spännande:
– Det fanns en skolorkester och den ville jag spela i!
En uppmuntrande lärare såg till att hon fick violin- och pianolektioner. Här fanns en begåvning och läraren såg till att den utvecklades. Nästa steg blev att repetera och dirigera skolorkestern.
– Där stod jag framför 90 barn och när jag kände energin strömma emellan oss visste jag att detta var precis vad jag ville göra.
Musicerandet fortsatte genom åren och när hon skulle välja yrkesbana var det musiken som gällde. Först studier i musikpedagogik och därefter reste hon till Freiburg och Salzburg för att lära sig dirigera. Grundhantverket och erfarenheten fick hon som instuderingspianist på ett litet operahus där hon senare dirigerade sin första Figaros bröllop (Mozart).
Att som ung (och kvinnlig) dirigentaspirant slå sig fram är inte lätt. Det är sällan möjligheterna att ta klivet in i yrkeskarriären ges och konkurrensen om de få platserna är hård. Vad krävs? Mycket:
– Beslutsamhet, begåvning, envishet och flit. Dessutom måste man ha tur och komma i kontakt med människor som är villiga att ge en chansen, säger Anja Bihlmaier.
Hon tar upp Norden som exempel – här finns det fler yrkesverksamma kvinnliga dirigenter än i exempelvis Tyskland och Österrike och en uttalad vilja att minska obalansen mellan antalet manliga och kvinnliga dirigenter. Kvotering ställer hon sig däremot tveksam till:
– Jag vill bli engagerad för vad jag presterar, inget annat.
De egenskaperna läser en orkester snabbt av.
– Det spelar ingen roll om dirigenten är en man eller en kvinna, kvalitet uppmärksammas och värderas alltid. Det finns ännu förhållandevis få kvinnliga dirigenter, men det beror mycket på att det fortfarande inte är så många kvinnor som söker sig till det här fantastiska yrket.
Själv är hon efterfrågad i hela Europa och har på senare år arbetat med orkestrar som Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Kungliga filharmonikerna, City of Birmingham Symphony Orchestra och Lahtis symfoniorkester. Som operadirigent har hon efter åren med teatrarna i Hannover, Chemnitz och Kassel bland annat dirigerat Gounods Faust i Trondheim och operor av Mozart och Johann Strauss d y vid Volksoper Wien.
Vid sitt nästa besök hos Göteborgs Symfoniker dirigerar hon Mozarts Symfoni nr 25 och Brahms Symfoni nr 4.
