Den klassiska indiska musikens tradition går långt tillbaka. Konstarten introduceras i tidig ålder. Bröderna i Amrat Hussain Brothers Trio är en i raden av sju generationer som framför de rikt dekorerade sångerna med fingrarnas virtuosa dans över trumskinnen. På så sätt har det fängslande och värdefulla kulturarvet bevarats och lever nu vidare för att glädja en nutida publik. Trion har givit otaliga konserter runt om i världen och på festivaler som Les Nuits de Fourvière (Lyon, Frankrike), Szigetfestivalen (Budapest, Ungern), Paléo Festival (Nyon, Schweiz) och Pori Jazz Festival (Pori, Finland).
Bröderna – som är handelsresande i musik – har även spelat var och en för sig i olika konstellationer med olika musikstilar. När jag ringer upp Amrat Hussain är han nyss hemkommen från en konsert i Oslo där han har kompat en sitarspelare.
– Den klassiska indiska musiken som vi spelar i trion spelades en gång i tiden för Maharadjan. På våra konserter spelar vi även sufisk musik som också den är vanlig i norra Indien och går långt, långt tillbaka i tiden. Allt vi kan har vi lärt oss av vår pappa och farfar.
Amrat Hussain pratar en snabb, rytmisk engelska. Talet är liksom präglat av hans tablas-spel. Hos indiska musiker är det dessutom tradition att kunna sjunga sitt instrument. Amrat är inte sen att ge ett imponerade smakprov direkt i telefonluren.
– Sättet att sjunga sitt instrument kan beskrivas som en form av rap. Jag skulle ju kunna byta ut rytmen med ord, vilket jag många gånger funderat på att testa, säger Amrat Hussain.
Som musiker har Amrat Hussain en öppenhet till andra musikstilar och deltar gärna även med sin tablas i andra konstnärliga sammanhang som dans och teater. Publiken i ett fullsatt Stenhammarsalen har tidigare fått uppleva Amrat Hussains lustfyllda tablasspel – då bakom den mästerlige palestinske oud-spelaren Adnan Jobran. Även det en konsert som ingick i abonnemanget Världen i Konserthuset.
– Efter att ha spelat tillsammans med andra, det kan vara musik från andra kulturer eller genrer som jazz, är det som om jag upptäcker mitt instrument på nytt. Jag börjar trumma på ett lite annorlunda sätt, vilket i sin förlängning självklart även utvecklar spelet mellan oss bröder. Vi tar med oss influenser från våra olika samarbeten och de klassiska indiska styckena som vi är arvtagare till förfinas ytterligare, säger Amrat Hussain.
Tillsammans med den ene brodern, sångaren Sanjay Kahn, fick Amrat Hussain en polsk Grammy 2016 för sin medverkan på Warsaw Village Bands album Sun Celebration. Svängiga Warsaw Village Band kunde för övrigt höras i Stenhammarsalen våren 2019. Amrat Hussain har också, i ett annat sammanhang, tagit emot det prestigefyllda marockanska priset Al Farabi Award. Den egna musiken har Amrat Hussain Brothers Trio däremot inte spelat in. Förklaringen till att bröderna ännu inte lyckats samla sig på ett album är helt enkelt att styckena är svåra att anpassa till studion.
– Ett klassiskt indiskt stycke kan vara över en timme långt och 70 procent är improviserat i stunden, inför publik. På våra konserter delar vi med oss av vad som givits till oss som blommor under alla år, olika blommor som vi samlar till en stor bukett, säger Amrat Hussain.
Hur den hänförande buketten blommor låter kan man uppleva i Stenhammarsalen i slutet av oktober.
Text Jörgen Wade
