Clara Schumanns konstnärsliv saknar på många sätt motstycke. Hon var något så ovanligt på 1800-talet som en berömd musiker som hanterade både barn och familj, samtidigt som hon skötte sin och makens karriärer. Hennes gärning som tonsättare resulterat i flärdfulla kompositioner som kom att influera många andra. Hon var ett musikaliskt underbarn och pianist, av Edvard Grieg kallad “en av vår tids mest själfulla”. Ändå är det är hennes roll i ett av musikhistoriens mest kända triangeldramer som gjort henne känd för många.
Clara Schumann föddes som Clara Wieck i Leipzig 1819 och fick pianolektioner av sin pådrivande far. Hon skickades ut på soloturné redan vid 11 års ålder och blev genast ett namn. Hon spelade musiken utantill, vilket inte varit så vanligt tidigare. När hon senare blivit tonsättaren Robert Schumanns fru fick han frågan “Är ni också musiker, som er fru?”
Clara Schumann uruppförde många av maken Roberts verk. I sina hem i Leizpig, och senare Düsseldorf, tog de emot gäster och höll musiksalonger. Paret Schumann beundrade Frederic Chopin och flera av Claras egna verk bär spår av hans musik. Vad kan möjligen Schumanns liv varit annat än en saga?
Vi vet att verkligheten var något helt annat än en saga. Robert Schumann led av svår psykisk sjukdom. Clara Schumann var ensam försörjare av familjen i långa perioder. När Robert togs in på sjukhus vid 44 års ålder blev hon ensam med sju barn, varav det minsta var knappt två år. Hon gav upp sitt komponerande. Robert dog två år senare.
Mycket troligt hittade Clara Schumann styrka i den kosmopolitiska och konstnärliga krets som omgav henne och maken. De deltog i festivaler och tog emot elever. Clara tog sig an violinisten Joseph Joachim när han var bara tonåring, och förblev hans konsertpartner i många år. Det var Joachim som introducerade en ung, tysk kompositör för paret Schumann. Kompositören var bara 20 år då, men Clara och Robert såg en talang som var “gudasänd”. Hans namn var Johannes Brahms.
Det har gjorts film, skrivits böcker och publicerats brev som vittnar om den osvikliga kärlek som växte fram mellan Johannes Brahms och Clara. Hon uruppförde många av hans verk och han tillägnade musiken till henne. Men Clara Schumann stannade vid sin mans sida fram till hans död. När han var borta tog hon upp sin pianistkarriär och gifte aldrig om sig. Johannes Brahms i sin tur hittade aldrig någon kvinna som kunde mäta sig med Clara och dog ogift.
En bra start för att lära känna Clara Schumanns produktion är pianokonserten op. Nr 7 med sitt numera välbekanta inledande allegro maestoso. Hon färdigställde pianokonserten när hon var bara 16 år, och det blev hennes enda stora orkesterverk. Konserten har spelats in på skiva av bland andra Isata Kanneh-Mason, som också framförde den med Göteborgs Symfoniker 2022. Ett annat mästerverk är pianotrion op 17, och även de tre romanserna för violin och piano, op 22, är populära.
Clara Schumann överlevde sin make med 50 år och dog 1896. Då hade hon som anställd vid konservatoriet i Frankfurt undervisat några av Tysklands första kvinnliga elever i kompositionslära. I Leipzig går det att besöka paret Schumanns hem och se deras musiksalong och minnen från flera av Claras utlandsturnéer.
Se Clara på film
- Du är mitt allt (orginaltitel: Song of Love) (1947) med Katherine Hepburn som Clara
- Spring Symphony (1983)
- Geliebte Clara (2008)
Lyssna in dig
Lyssna till odödliga favoriter av Clara Schumann. Vilken av dem blir din favorit?
I podden musikaliska genier genom tider och toner kan du lära dig mer om Clara Schumann – pianisten som tog publiken med storm.
Kompositörerna bakom de mest kända mästerverken
Passa på att lära känna några av kompositörerna bakom de mest kända klassiska mästerverken och lyssna in dig på deras musik. Kanske blir det starten på en livslång vänskap.