Göteborgs Konserthus University of Gothenburg Symphony Orchestra

ANDREA TARRODI (f 1981) ASCENT – CONCERTO FOR ORCHESTRA Ascent – Concerto for Orchestra skrevs under hösten, vintern och våren 2014-2015. Innan jag inledde själva kompositionsarbetet tänkte jag mycket på vatten och såg framför mig en havsavgrund. Där ville jag att musiken skulle börja. Jag funderade också mycket på kontrasten mellan natur och stad och hur dessa två miljöer kan framstå i olika sinnestillstånd. Man kan beskriva styckets form som ett slags stigning från orkesterns allra lägsta register till de högsta. Verket är indelat i sju sammanhållna satser. Det inleds i havets stillsamma avgrundsdjup med del 1, Ocean Trench. Musiken stiger varsamt i ett starkt crescendo och möter korallrev och valsång i del 2, Whales and Corals. Sedan kastas den upp till ytan i del 3, Breaking Surface, och sveps in mot land och vidare till stadens kakofoni i del 4, Cityscape. Stadens larm tonas ner en stund i del 5, Chacarita Cemetery. Men livet och rörelsen återkommer och rör sig mot del 6, Hypomanic Trails. I styckets sjunde och sista del Under the Twilight Canopy hittar musiken vägen tillbaka till ett slags stillhet där jag föreställer mig ett träd under en stjärnbeströdd himmel. Därefter stiger den upp över trädkronorna, högre och högre, bort till den yttre rymdens fridfullhet. Andrea Tarrodi Ascent – Concerto for Orchestra beställdes av Norrköpings Symfoniorkester och uruppfördes den 9 april 2015 under ledning av Catrine Winnes. Tonsättaren Andrea Tarrodi föddes 1981 i Stockholm. Hennes verk har framförts i Sverige och utomlands, bland annat vid BBC Proms i Royal Albert Hall, i Wiens Musikverein och Barbican i London. 2018 erhöll inspelningen av hennes stråkkvartetter med Dahlkvistkvartetten en Grammis som årets svenska, klassiska album. Andrea Tarrodis stycken har vid flera tillfällen spelats på Östersjöfestivalen samt fått stor internationell spridning i Europa, Nordamerika och Afrika. Hon började spela piano som åttaåring och redan då väcktes lusten att skapa egen musik. Andrea Tarrodi har studerat komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Conservatorio di Musica di Perugia och Musikhögskolan i Piteå. Hon tog sin masterexamen i komposition vid Kungliga Musikhögskolan år 2009. Hon fick sitt genombrott som tonsättare när hon 2010 vann förstapris i Uppsala tonsättartävling med verket Zephyros för orkester, något som ledde till flera framföranden av orkestrar runt om i världen.

LAUNY GRØNDAHL (1886-1960) TROMBONKONSERT Moderato assai ma molto maestoso Quasi una Leggenda: Andante grave Finale: Maestoso. Rondo Den danske dirigenten och kompositören Launy Grøndahl var i början av 1900-talet verksam som violinist i Köpenhamn på Casino där man spelade folkliga pjäser och gav konserter, bland annat uruppfördes Griegs pianokonsert där av Edmund Neupert den 3 april 1869. Så småningom blev Launy Grøndahl dirigent i Dansk koncertforening och efter en studieresa till Frankrike och Italien 1925 anställdes han vid den då nystartade radioorkestern i Köpenhamn, vars dirigent han var till 1956. Denna ställning innebar att han fick ansvara för ett flertal skilda arbetsuppgifter och Launy Grøndahl visade snart att han var en framstående kraft. Han gästdirigerade i ett flertal europeiska huvudstäder och kunde också höras i svensk radio. Av hans många kompositioner är två stråkkvartetter (1913) och en violinkonsert (1917) ofta spelade i Danmark liksom hans symfoniska fantasi Pan och Syrinx (1915). Bland övriga verk kan nämnas en fagottkonsert (1915) och dagens trombonkonsert (1924) som skrevs när tonsättaren befann sig i Italien. Launy Grøndahl hade inspirerats av trombonstämman i orkestern på Casino och det var denna orkester som spelade vid uruppförandet med orkesterns stämledare Vilhelm Aarkrogh som solist. Trombonkonserten är ett av Launy Grøndahls internationellt mest populära verk och spelas regelbundet i olika delar av världen. Det har beskrivits som "melodiöst, eftertänksamt och romantiskt" med "walking bass" och "blå toner från Gershwin". Pianot har också en framträdande roll i den för övrigt traditionella orkestreringen som bjuder på många tilltalande infall och turer. STEFAN NÄVERMYR

HECTOR BERLIOZ (1803-1869) SYMPHONIE FANTASTIQUE Drömmar, passioner: Largo. Allegro agitato e appassionato assai En bal: Allegro non troppo Scen på landet: Adagio Marsch till avrättningsplatsen: Allegro non troppo Dröm om en nattlig häxsabbat: Larghetto. Allegro Berlioz skrev sin "overkliga symfoni" 1829-1830. Den uruppfördes den 5 december 1830 i Paris och togs emot med samma bestörtning som Beethovens symfonier. Wagner talade om "djävulskt förvirrat musikspråk". 1827 hade Berlioz hört François-Antoine Habenecks första banbrytande tolkningar av Beethovens symfonier i Paris. I självbiografin berättar Berlioz hur han efteråt mötte tonsättaren Leseur som störtade ut för att få luft och flämtade: "När jag tog på mig hatten kunde jag inte hitta huvudet." Utan denna Beethoven vore också Berlioz verk nästan otänkbart. Den är i stor utsträckning självbiografisk och berättar om en ung man som just mött sin idealkvinna. I hans eget fall var det den irländska Shakespeare-aktrisen Harriet Smithson som befann sig på turné Europa runt som Ofelia och Julia. Men Berlioz eldiga brev till henne besvarades aldrig. Först när hon hört hans symfoni gifte de sig 1833. I ett program, tryckt på rosa papper, fick publiken läsa om den unge musikerns blixtförälskelse, skildrad i en genom hela symfonin löpande dubbel "idée fixe" enligt Chateaubriands begrepp "le vague des passions", en melankolisk konflikt mellan den utsattes inre hetta och omvärldens kyla. I andra satsens balscen, en berömd vals, hoppas han ännu. I den tredje, Scen på landet, med dess vallåtar och naturbilder, har han utan tvekan hört Beethovens Pastoralsymfoni. Den fjärde är däremot nattsvart. Inför kvinnans nu uppenbara kallsinnighet försöker han ta sitt liv med opium, men en alltför svag dos ger bara mardrömmar om att han mördat henne och nu förs till sin egen avrättning. Sedan bilan fallit väntar i sista satsen helvetet, befolkat av häxor, monster och osaliga andar, som firar likbegängelsen. När kärlekens idée fixe dyker upp är den förvanskad till en vulgär och grotesk danslåt. Den blandas med begravningsklockor och en parodi på dödsmässans Dies iræ under vanvettigt larmande. Vår tid vet att här föddes med ofattbar djärvhet hela den moderna orkesterns och orkesterklangens framtid. ROLF HAGLUND

Orkesterns kärna utgörs av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Utbildningen är unik i sitt slag och bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan. I orkesterprojekten ingår även studenter från kandidatutbildningen i klassisk musik - ett treårigt program där studenten fokuserar på kammarmusikspel och individuell utveckling på sitt instrument. Ibland inbjuds studenter från andra musikhögskolor att delta i och komplettera orkestern. Konstnärlig ledare för University of Gothenburg Symphony Orchestra är Henrik Schaefer. Varje läsår gör University of Gothenburg Symphony Orchestra åtta orkesterproduktioner med sammanlagt omkring 15 offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har Anja Bihlmaier, Eva Ollikainen, ShaoChia Lü, Olaf Henzold, Patrik Ringborg, Tobias Ringborg, Michel Tabachnik och Steven Sloane gästat orkestern. Bland solisterna märks pianisterna Roland Pöntinen och Christian Zacharias, violinisterna Malin Broman och Antje Weithaas, trumpetaren Tine Thing Helseth samt sångerskan Kristina Hansson. Orkestern samarbetar också varje år med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. University of Gothenburg Symphony Orchestra är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten.

Dirigenten Henrik Schaefer är konstnärligt ansvarig för masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik i Göteborg. Han är sedan 2013 musikalisk ledare för GöteborgsOperans orkester där han bland annat dirigerat operor av Mozart, Humperdinck, Richard Strauss samt baletter av Stravinsky. Henrik Schaefer är även altviolinist och har ett förflutet som yngste orkestermedlemmen någonsin i Berlinfilharmonikerna. Samma orkester ledde han vid flera tillfällen som Claudio Abbados assistent. Under de senaste åren har han varit en flitig gäst hos svenska orkestrar. Under 2011 genomförde han hela Nibelungens Ring av Wagner på Wermland Opera i Karlstad där han även var chefdirigent. Henrik Schaefer har bland annat gästat operahusen i Leipzig, Rouen, Chemnitz, Seoul och Hongkong samt Opera Hedeland och NorrlandsOperan. Som konsertdirigent har Henrik Schaefer samarbetat med orkestrar som Tokyos symfoniorkester, Stuttgarts filharmoniker, Metropolitanorkestern i Tokyo, New Japan Philharmonic, Nederländernas filharmoniker och Hongkongs filharmoniker.

Trombonisten Jørgen Simarud Stabell från Bodø i Nord-Norge är utbildad vid Toneheim Folkhögskola, NTNU Institutt for Musikk i Trondheim, och i Göteborg där han våren 2021 tog sin master i orkesterspel på Högskolan för scen och musik. Jørgen Simarud Stabell har spelat med flera av Norges professionella ensembler. Bland dessa kan nämnas Trondheim symfoniorkester, Arktisk Filharmoni och Luftforsvarets musikkorps. På senare tid har han också startat youtube-projektet ”NorwegianTrombonist” där han spelar in musik för trombon-ensemble. Han bor och verkar i Trondheim, där han arbetar som solist, trombonist, arrangör, pedagog och dirigent.