Slottsskogen Nationaldags-konserten 2024

Hugo Alfvéns Festspel beställdes för invigningen av Dramatiska Teatern i Stockholm 1908. Projektet sysselsatte Alfvéns tankar under en tid utan att han kunde komma på något rimligt uppslag. Han har berättat att han började frukta att han inte skulle få något alls gjort i tid. Men under ett besök hos författaren Verner von Heidenstam infann sig plötsligt inspirationen, och smattrande fanfarer och den festliga polonäsrytmen ljöd i tonsättarens inre. En dag senare var hela stycket nedskrivet i god tid före teaterinvigningen. Dirigerade på Dramaten den 18 februari 1908 gjorde Tor Aulin. Festspelet har med tiden blivit officiell musik för högtidliga tillfällen.

Bo Linde (1933-1970) Suite Boulogne "Sommarkvällar i Boulogneskogen" Op 32 Bo Linde var tonsättare och musikkritiker från Gävle. Mest kända är hans violinkonsert och cellokonsert. Han var mer traditionellt inriktad än hans samtida modernistiska kollegor, och blev omtyckt för sin underhållande och rörande musik. Sviten har fått sitt namn från parken Boulognerskogen i Gävle (som har en namne i Paris), alltså deras motsvarighet till Slottsskogen. Vi får höra de två marscher som inleder och avslutar verket.

Bedrich Smetana (1824-1884) Brudköpet Brudköpet är vild och vacker musik till en komisk opera (med en rivig och svår ouvertyr som utmanat många orkestrar). Det är tjeckiske Bedrich Smetanas mest kända opera och gick att se på GöteborgsOperan 2022. Han är annars mest känd för stycket Moldau ur den symfoniska dikten Mitt fosterland. Han bodde och verkade sex år i Göteborg på 1850-talet. Brudköpet handlar om ett rörigt äktenskapsarrangemang, men slutar lyckligt.

Åtta satser, en mystisk besökare och en hastigt avliden kompositör. Sällan har ett verk varit mer mytomspunnet än Mozarts Requiem i d-moll, K. 626. Ett requiem är en katolsk dödsmässa, som är tonsatt efter den latinska gudstjänstens texter, vars första rad lyder: ”Requiem aeternam dona eis, Domine” (Giv dem, o Herre, den eviga vilan). Mozarts Requiem består av åtta satser, men hur dessa egentligen kom till har förbryllat människor i flera århundraden. Lacrimosa betyder "gråtande" och var ett av de partier som färdigställdes av kollegan Süssmayr efter Mozarts död. Verket levererades till sin beställare 1792.

Helena Munktell (1852 – 1919) Dalsvit Op 22 Helena Munktell, född på Grycksbo herrgård, har uppmärksammats på senare år. Till exempel har hennes sångstycken, violinsonater och operan I Florens spelats in på skiva. Hon studerade i Paris likt många andra svenska kollegor, bland annat för kompositören Vincent d’Indy. Hon skrev fyra symfoniska verk, en rad sånger och körverk och var den första kvinna att komponera en opera. Dalasviten hade premiär i Paris 1910 och skildrar det vackra svenska Dalarna, där kyrkbåtarna drar fram på Siljan och spelmännen anländer. 1916 fick verket sin svenska premiär i Stockholm. Helena Munktell var en av stiftarna av Föreningen Svenska Tonsättare 1918.

Carolina Wahlström (1859-1941) Under blågul flagg Nina Wahlström som hon kallas var född Nina Skårman och är något så ovanligt som en kvinnlig militärmarschkompositör. Hon föddes 1859 i Skara. Hon har skrivit 10 marscher, ett 30-tal pianostycken och sånger. Damernas Musikblad skrev att hennes marscher Under blågul flagg och Lefve armén "hafva slagit mycket an och spelas ofta af militärorkestrar".

Hans Christian Lumbye (1810-1874) Jernbanegalop Vart är vi på väg? Musiken från På Spåret känner många igen, som spelas under de filmade tågresorna i tv-programmet. Vad inte alla vet är att vi innan dess hör i stycket hur ångan pyser och loket långsamt startar upp, innan det får fart och rullar iväg på spåret. Stycket heter på danska "Københavns Jernbanedampgalop" och skrevs till invigningen av sträckan Köpenhamn - Roskilde 1847. Hans Christian Lumbye är en dansk favorit, känd för festmusik som valser, polkor och mazurkor. Han kallas därför Nordens Strauss. Känd är förstås också Champagnegaloppen som börjar med ett “popp”.

Wilhelm Stenhammar (1871-1927) Sverige, ur Ett Folk Op 22 En tävling hade utlysts för att hitta en ny nationalsång. Wilhelm Stenhammar skrev musik till Verner von Heidenstams dikt Ett folk. Året var 1905 och nationalromantiken stod på sin höjdpunkt. Någon nationalsång utsågs aldrig, men sången Sverige blev en klassiker, och framförs både i kör och som solosång. Tenoren Jussi Björling har spelat in en odödlig version.

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Fredrik Burstedt har arbetat med många professionella orkestrar i Sverige och i hela Norden, inklusive Trondheim Symfoniorkester, Norsk Radioorkester, Kristiansand Symfoniorkester, Odense Symfoniorkester och Aalborg Symfoniorkester. Han har också dirigerat Staatskapelle Weimar, Nürnberg Sinfoniker och I Pomeriggi Musicali i Milano. Inom opera har Fredrik Burstedt dirigerat Janaçecks Den listiga lilla räven på GöteborgsOperan, Bizets Carmen och Martinus The Greek Passion på Värmlandsoperan, Lehars Glada änkan och Rossinis Askungenpå Kungliga Operan och Kirke Mechems Tartuffe på Norrlandsoperan. Han har lett premiärer av bland annat Jonas Bolins Tristessa på Kungliga Operan i Stockholm, som utsågs till ett av de fem viktigaste operaevenemangen i världen, samt Silverfågeln av Mats Larsson-Gothe, Kärlekskriget av Paula av Malmborg-Ward och Norrmalmstorgsdramat av Albert Schnelzer. Fredrik Burstedt är tidigare konsertmästare och violinist och började sina dirigentstudier hos Jorma Panula. Han fick ytterligare undervisning av Daniel Harding, Stefan Solyom och Jukka-Pekka Saraste. Han tilldelades Kungliga Operans Sixten Ehrling-pris för unga dirigenter och Kungliga Musikaliska Akademiens prestigefyllda Herbert Blomstedt-stipendium. 2017 belönades han med en Grammis för sitt porträttalbum av kompositören Mats Larsson Gothe, där han dirigerade Västerås Sinfonietta och Helsingborgs Symfoniorkester.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.

Katie Thomas är brittisk (walesisk) kördirigent. Hon leder och coachar professionella körer och amatörkörer i Storbritannien och Europa. År 2023 utsågs Katie Thomas till kormästare hos Göteborgs Symfoniska Kör och dirigent för Göteborgs Symfonikers Vokalensemble. Genom att dela tiden mellan Sverige och sin bas i London behåller hon sin mångåriga position som sångcoach och assisterande körledare för BBC Symphony Chorus, utöver frilansarbete i Storbritannien. Tidigare engagemang inkluderar gästdirigent för BBC Singers, gästkormästare hos MDR Rundfunkchor (Leipzig) och biträdande dirigent för 250-mannakören Barts Choir of London, medan kommande höjdpunkter involverar samarbeten med Vocalconsort Berlin och Le Foyer des Artistes. Katie Thomas är gästdirigent för National Youth Choirs of Great Britain och för körerna vid Royal College of Music. Hon är handledare i körledningsteknik vid Association of British Choral Directors och dömer vid körfestivaler över hela världen inom organisationen INTERKULTUR. Som sopran har Katie Thomas varit medlem i professionella körer som The Monteverdi Choir, Polyphony och Academy of Ancient Music, och framträtt på stora internationella konsertarenor inklusive Concertgebouw Amsterdam, Musikverein Wien och Carnegie Hall i New York. Med London Voices har hon spelat in många film- och tv-spelsoundtracks, främst i Abbey Road Studios, samt tv-konserter och nationell radio. År 2020 utsågs Katie Thomas till Associate of the Royal Academy of Music (ARAM) för framstående tjänstgöring inom musikeryrket och för betydande bidrag inom dirigering och körmusik.