Prag Rudolfinum Dvorak hall Göteborgs Symfoniker gästspelar i Prag

Bedrich Smetana (1824-1884) Haakon Jarl Op 16 Tjeckiens nationalkompositör Bedrich Smetana, som firade 200 år förra året, hade nära band till Göteborg. Mellan 1856 och 1861 arbetade han här som dirigent, pianist och pedagog. Han utvecklade stadens musikliv, grundade en musikskola och komponerade flera verk, bland dem tre symfoniska dikter – Wallensteins läger, Rickard III och Haakon Jarl, som var det sista Smetana skrev innan han återvände till Prag. Efter en resa till Weimar, där Smetana fascinerades över på vilket sätt Franz Liszt omstöpte litterära verk till musik, bestämde Smetana att bredda sitt bibliotek med det som kunde passa en skandinavisk publik. Haakon Jarl bygger på en tragedi av den danske dramatikeren Adam Oehlenschläger. Handlingen utspelar sig i vikingatidens Norge, där härskaren, även känd som Håkon Sigurdsson, kämpar mot kristendomens framfart. Smetanas Haakon Jarl bjuder på dramatik från första tonen. Mörka, ödesmättade teman speglar Haakons skoningslösa styre, medan ljusa hymnliknande melodier gestaltar den spirande tron på en ny tid. Det är mycket känsla och teatralitet när en nordisk legend vaknar till liv i Smetanas romantiska tondräkt. Jörgen Wade

Frédéric Chopin (1810–1849) Pianokonsert nr 1 e-moll Op 11 Allegro maestoso Romanze - Largetto Rondo – Vivace Chopins pianokonsert i e-moll gavs ut 1833, och “den andra” i f-moll 1836 (fast han hade komponerat den redan som 19-åring). Båda återspeglar hans förtjusning Bellinis operor, särskilt Norma, vars ornament han anpassade och personifierade. Huvudtemat introduceras av orkestern i ansenlig längd, vilket bidrar till spänningen. När pianot väl kommer in följer glödande lyriska ornament. Chopin blev ibland kritiserad för att fokusera mer på pianots styrka än på orkesterns kvaliteter, men troligtvis bidrog det till hans succé hos publiken. Andra satsen är långsam och smekande. Chopin skrev under kompositionen: "Jag använder dämpade strängar -- jag undrar hur de kommer att låta?" Han beskrev largettot som att det hade "en romantisk, lugn och ganska melankolisk karaktär ... ett slags månskensdröm på en vacker vårnatt." Huvudtemat för rondot i E-dur har liknats vid en polka eller krakowiac (också en dans). Chopin modulerar till A-dur och innan den uppfriskande slutklämmen ger han sig in i Ess, sedan B-dur i avsnittets återkomst. Pianokonserten i e-moll uruppfördes i Warszawa 1830 med Chopin som solist, strax innan han lämnade sitt hemland för Paris och aldrig återvände. Jenny Svensson

Bela Bartók (1881-1945) Konsert för orkester Introduzione Gioco delle coppie Elegia Intermezzo interrotto Finale När den här musiken skrevs 1943 hade Bela Bartók två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram under några magra år i New York. Hedersdoktoratet vid Harvard gav ingen inkomst. Därtill blev han allt sjukare, det som tidigare verkat vara tuberkulos visade sig vara leukemi. Men han komponerade vidare som alltid. Arbetet var hans liv - och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker. Han var först och främst musiketnolog, det vill säga nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bland annat detta omätliga bibliotek, mer än 13 000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Turkiet företogs med en fonograf som minneshjälp. Dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås en omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Dessutom var han intresserad av att samla växter, skalbaggar, att lära sig nya språk. Palestrinas musik låg alltid på pianot och han reste aldrig utan sitt tummade partitur av Stravinskys Våroffer under armen. Finns det en diagnos för detta? skulle vi fråga i dag. Musiken Bela Bartók skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad han var av barockmästarna. Konserten för orkester skrevs på beställning av Sergej Kussevitskijs musikstiftelse. Bartók själv har beskrivit musiken som en resa från stränghet via en dödsbådande sång till ett livsbejakande slut. Likt Mozart komponerade han oerhört snabbt, han hann inte få ur sig en idé förrän nästa dök upp. Med en sådan kakafoni inombords är det inte underligt att han genom hela livet uppsökte tysta platser. Insamlandet av folkmusik såg Bartok själv som sin största och viktigaste gärning av mer än ett skäl: "Min idé är folkens brödraskap; brödraskap trots alla krig och konflikter. Jag försöker - så gott jag kan - att tjäna den idén i min musik: därför avvisar jag inga influenser, vare sig slovakiska, rumänska, arabiska, eller från andra källor." (Bartók, 1931) KATARINA A KARLSSON

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Säsongen 2024-2025 gör Santtu-Matias Rouvali sin avslutande säsong som chefdirigent för Göteborgs Symfoniker efter åtta framgångsrika år. Han fortsätter som chefdirigent för Philharmonia Orchestra och hedersdirigent för Tammerfors filharmoniska orkester hemma i Finland. 2023 turnerade han med Göteborgs Symfoniker och violinisten Arabella Steinbacher i Salzburg och Wien. Konserter i Göteborg säsongen 2023-2024 innehöll musik av Boulanger, Saariaho, Tjajkovskij och Beethoven. Santtu-Matias Rouvali ledde även Symfonikerna i Europapremiären av Julia Wolfes kördrama Fire in My Mouth, samt i utsålda konserter med Stravinskys Våroffer och Rachmaninovs 2:a pianokonsert. Sommaren 2024 fördjupade han sin starka relation med New York Philharmonic med ett framträdande på Bravo! Vail Festival med Jean-Yves Thibaudet och Augustin Hadelich. Rouvali och Philharmonia Orchestra arbetade också tillsammans i Mikkeli, Finland och återvände till Edinburgh International Festival för att framföra Verdis Requiem. Denna säsong fortsätter samarbetet med orkestrar och solister på toppnivå över hela Europa, inklusive Münchens Filharmoniker, Berliner Philharmoniker, Orchestre Philharmonique de Radio France, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Orchestra dell'Accademia Nazionale di Santa Cecilia och Royal Concertgebouw Orchestra. Han arbetar även med Chicago Symphony Orchestra och Tonhalle-Orchester Zürich. Rouvali arbetar med internationella solister som Bruce Liu, Lisa Batiashvili, Seong-Jin Cho, Nicola Benedetti, Jean-Yves Thibaudet, Nemanja Radulovic, Stephen Hough, Augustin Hadelich, Nikolai Lugansky, Christian Tetzlaff, Gil Shaham, Baiba Skride och Ava Bahari. Rouvalis långa uppdrag hos Göteborgs Symfoniker avslutas 2025 med en turné till Tyskland och Tjeckien samt en festkonsert i Göteborg i maj. Han slutför också sin omfattande Sibeliusinspelning med skivbolaget Alpha Classics, vars tidigare utgåvor har blivit hyllade med utmärkelser som Gramophone Editor's Choice-priset, Choc de Classica, ett pris från tyska skivkritiker, den prestigefyllda franska Diapason d'Or 'Découverte', och Radio Classiques 'TROPHÉE'. Rouvali har också en omfattande skivutgivning med Philharmonia Records. I maj 2024 släppte han ett framstående album med Benjamin Grosvenor, Nicola Benedetti och Sheku Kanneh-Mason i Beethovens trippelkonsert (Decca).

Den kanadensiske pianisten Jan Lisiecki har i nära två decennier befunnit sig på världens största scener. Den här säsongen återvänder han till Boston Symphony, London Philharmonic, Munich Philharmonic, Pittsburgh Symphony och Seattle Symphony. Han leder Academy of St Martin in the Fields på turné och är Artist in Residence hos Toronto Symphony Orchestra. Han framför sitt hyllade soloprogram på La Scala i Milano, Théâtre des Champs-Élysées i Paris, San Franciscos Herbst Theatre, på BOZAR Bryssel och Klavier-Festival Ruhr. Ett duoprogram MED Mozart, Beethoven och Schumann tillsammans med Julia Fischer tar honom till arenor över hela Europa och USA. Jan Lisiecki fick exklusivt skivkontrakt med Deutsche Grammophon vid 15 års ålder. Hans nio album har belönats med JUNO Award, ECHO Klassik, Gramophone Critics' Choice, Diapason d'Or och Edison Klassiek. Vid 18 års ålder fick han både Leonard Bernstein Award och Gramophone's Young Artist Award. Han gästade Göteborgs Symfoniker första gången redan som 16-åring. Denna gång följer han med orkestern på turné till Stockholm, Prag och Stuttgart.