Prolog
Sjirberenj, bishi inja, shab bakhayr
khorma, nashi anja, befarma
abjo, bashe
1. Status Quo
I viken
på ytan
ballongfärgad
synlig för alla
flyter en boj.
På dess undersida
knappt skönjbar
är en tung kätting fäst.
Den tunga kättingen
förenar den lätta bojen
med bojstenen,
osynlig i mörkret.
Det är som det är.
2. Ankomst
Hej hej hej!
Yeah yeah yeah!
Välkommen hav, kust, stad, lust, början!
Samkommen, väl framkommen.
Väl samkommande, välsam, tvåsam.
Många möjligheter,
Säj vad du heter!
Namn, ålder, vikt, längd –
allt är ditt!
Välkommen tresam, fyrsam,
familj, liv, mening.
Välkommen hem!
Hej hej hej.!
Yeah yeah yeah!
3. Progression
Från ändhållplats till ändhållplats
och hela vägen tillbaka
skramlar hon med sin tamarind.
Möter öppna ansikten:
”Hej, vem är du, har aldrig sett dej här förut,
vad jobbar du med, välkommen tillbaka”
Yr av trevlighet och motsättningar
skramlar hon vidare med sin tamarind.
Det går veckor, det går månader och år.
Åldrande
ser hon vägar, spår
i en stad som slits isär
och rustar till fest
på ett nät av sprickor.
Här ska man ska fira och hylla ett gungfly.
Där ska man bygga i kvicksand.
Här ska man täppa ett andrum och svära i kyrkan.
Där ska man torka ett hav.
Hit ska man lotsa en läckande båt.
Dit ska det skeppas en inbördes ordning.
Vardagen viktas mot festen
och alla får hjälpa sig själva.
Så hon viktar vardagen.
Men vardagen vill något mer.
4. Äventyr
Doft, stolthet, främmande tro,
Välkommen!
Enkommen, väl framkommen.
Väl enkommande, välsam, ensam.
Alltså verkligen – välkommen!
Namn, ålder, vikt, längd –
inget är ditt.
Vilja.
Många möjligheter.
Hopp, men små chanser.
Välkommen – var inte rädd.
Livrädd.
5. Frågor
Livrädd och på väg,
med svarta ögon och
med kraft som en krigare
stod han bredvid spisen och beskrev oförrätten.
Hon lyfte honom och tänkte samtidigt:
Vad ska hända nu?
Klarar hans stolthet detta?
Men det gick bra
och de minns det båda.
”Vad modig du är!”
Hon förstod inte.
Men pratade mycket,
skramlade mycket.
Cyklade och cyklade och cyklade,
såg spår, vägar och betydande
skillnader istället för likheter.
Stegrade sig mot nya lynniga kullar av
asfalt och långkok
och det skreks i kör om hållbarhet
medan staden rasade och sprack!
Varför denna resa?
”Vad duktig du är!”
Det förstod hon inte.
Han vandrade veckovis i skogen.
Hon skramlar med sin tamarind.
Han flöt i okända vatten,
kände faran, såg äventyret –
Det var jättekul!
Hon ser världen vid sitt köksbord och
spår vägar –
something unknown and mysterious.
6. Dröm
En svart svan fällde ihop kroppen som en projektil
och dök, gång på gång.
Dök mot vattenytan i en fransk kanal.
Till slut drog svanen upp en nästan drunknad
isbjörnsunge.
Upp på slänten.
Isbjörnen räddades till livet av svanen.
Svanen, enligt vissa en symbol för kärlek, förändring
och död –
something unknown and mysterious.
Och isbjörnen, ett av världens farligaste djur.
Svart svan räddar nästan drunknad isbjörnsunge.
7. Skakning
Plötsligt har du mitt hjärta i din hand.
Lillfingret har jag planerat
men du griper hjärtat.
Inte med mening,
tvärtom är det ingenting som du önskar
och kanske inte jag.
Och detta sker
att nuet blir evigt.
8a. Kaos
”Vad stark du är!”
Hon förstod inte,
ångrade ingenting.
Vad händer?
Det spelar ingen roll.
Kom vi ska mäta!
Nej.
Bröts linjen igen?
Det spelar ingen roll.
Kom vi ska äta!
Sover du?
Titta på dem:
När ska hon inse att
blyertsstrecken på skafferidörren
är roliga bara för henne?
Stånga inte pannan blodig gång på gång då,
människa!
Läkaren såg henne gå sönder
bit för bit: Varning!
Öm, ömma, ömmat, ömmade, ömmast.
Mamm, mamma, mammade, mammast.
Plikt, pliktade, pliktat.
Hon både vågade och vågade inte
visa sig.
Tvekan, tvekade.
Skuldkänslor hur hon än gjorde.
8b. Villkorad kärlek?
Beslut.
Villkorad kärlek?
Varför denna resa?
9. Fundering
Undran blir tvivel.
Tvivel blir vilsenhet,
vilsenhet blir kaos.
Vad får det lov att vara i år?
Vi erbjuder:
Chaos Continuum
eller
Samband och Struktur.
Dessutom extrapris på
både Flexibilitet och Födelsedagar.
Kanske ändå
Chaos Continuum
och envishet
och ensamhet
i jättepaket.
10. Tillit
Små lappar.
Välkommen tillit.
Små ord i vardagen.
Tillit som växer och tål stötar.
Små solar, små blommor.
Tillit – den lilla fågeln flyger fritt
över gränserna.
Små tummar upp,
små tecken på stor värme.
Försiktig eufori, välkommen.
Hon kunde nu allt om toleransfönster,
vardagen vältrade sig inte längre i lera,
och det som varit meningen hela tiden,
äventyret
liksom bara fungerade.
Det var som det skulle.
Med tilliten smågnolandes i köket
började hon sortera lapparna.
Samtidigt läkte nätet av sprickor
och staden stod färdig för fest.
Välkommen inbördes ordning på riktigt.
Välkommen glädje och pålitlig trygghet.
Välkommen lugn.
Something familiar and comprehensible.
11. Skalv
Plötsligt svindlar nuet.
Du går med mitt hjärta i din hand.
Stumt vårdar jag din ros och tänker:
Vem blir jag nu?
Namn, ålder, vikt, längd…
säj vad jag heter!
– och vad som hände med evigheten.
Jag vet inte vad jag ska säga.
Okej.
Förstår du?
Nej det är bra.
Okej.
Förstår du?
Nej det är bra.
Okej, okej.
Hon fortsatte sortera.
Såg spår, vägar och de första stapplande orden:
Risgrynsgröt
Gonatt
Dadlar
Öl
12. Mening
Vill du ha te?
Ja tack.
Eller nej tack, jag vill hellre förstå.
En kätting förenar en boj
med sin sten, osynlig i mörkret.
Det är som det ska.
Var gång som det ljusnar
frigörs andningen,
och axlarna sjunker.
Då kommer tårarna.
Därför denna resa