Musiken spelar många viktiga roller för oss, och det verkar mer och mer som om det är något vi har haft med oss länge i vår evolutionshistoria. Den har bland annat fungerat som ett sammanbindande socialt skikt människor emellan som främjar samarbete och gemenskap – i slutändan en förutsättning för lyckad fortplantning och överlevnad.
Det är inte bara själva musiken som är viktig, utan även miljön som den spelas i. Göteborgs konserthus är också känt för sin fina akustik, en inte alls oviktig och i högsta grad bidragande del i hur bra vi mår när vi lyssnar på musik där.
Stora Salen i Göteborgs Konserthus
Det finns många undersökningar på hur just den akustiska miljön, ”buller och bång” kontra välklingande ljud påverkar vår hälsa. Dåliga ljudmiljöer i offentliga miljöer och i våra hem har visat sig orsaka stress, och sänka vår produktivitet med upp till 66 procent. I vissa fall kan det vara en av orsakerna bakom hjärtinfarkter.
Just nu får vi snällt vänta på att kunna lyssna tillsammans på konserthuset igen. Istället har vi kanske omgivit oss med mera musik hemma, till exempel genom att streama musik på GSOplay. Det är inte helt fel heller, har det visat sig.
Det finns nämligen en stor internationell undersökning från 2016 som påvisar hälsofördelar, och som är designad av hjärnforskaren Daniel Levitin. I den intervjuade man 30 000 personer från hela världen, och av dem valdes sedan ungefär trettio familjer i åtta olika länder ut. Familjerna följdes under två veckor, varav en vecka utan, och en vecka med musik klingande i hemmet. Man ville studera hur musiklyssning förändrade vanor och beteenden, i detta fall i hemmet.
Musiken valdes fritt av försökspersonerna, och utgångspunkten var att de personligen skulle gilla musiken. Det spelade alltså ingen roll vad de valde att lyssna på.
Fanns det några skillnader i deras relationsdynamik när de lyssnade på musik? Som ni säkert redan gissat, så visade sig musiklyssning vara ett utmärkt medel för att främja god samvaro.
I korthet så minskade de fysiska avstånden mellan familjemedlemmarna med 12 procent, och man tillbringade mera tid med varandra. Bland annat så lagade man oftare mat tillsammans, en aktivitet som ökade med 33 procent. Att bjuda hem vänner på middag skedde upp till 85 procent oftare.
Försökspersonerna upplevde att maten smakade godare och man hade mer roligt tillsammans, skrattade 15 procent mer och blev sittande i snitt över dubbelt så länge kring matbordet om musik spelades i bakgrunden. Intimiteten mellan par ökade också med 66 procent, och de tillbringade 37 procent mer vaken tid i sängen. 18 procent sade oftare ”jag älskar dig” till varandra, och 43 procent kände sig mera älskade. 59 procent kände sig mera attraktiva medan de lyssnade på musik. Alla dessa fina biverkningar skapas av två hormoner som triggas av musiklyssnande: oxytocin (känslan av kärlek) och serotonin (känslan av glädje). Så när glädje, kärlek och musik blandas i rummet associerar lyssnarna dessa härliga känslor med varandra.
Så, håll ut. Har förtröstan att det ordnar sig, och passa på att fylla hemmet med musik och samvaro. Vi går hela tiden mot ljusare tider. Snart ses vi återigen i vårt kära konserthus.
Andreas Konvicka,
Medlem i Göteborgs Symfonikers Vokalensemble, musikpsykolog och terapeut