Spelar du eller har spelat ett instrument? Kanske dags att ta upp den sysselsättningen igen, för det finns många positiva fördelar.
Vi hör ofta att musik är ett universellt språk, där vi kan kommunicera en mängd olika känslor som berör oss på djupet. Att lyssna på musik stärker också vår hälsa och vårt välmående.
Västra Götalands Ungdomssymfoniker, foto Francis Löfvenholm.
Att spela ett instrument har positiva fördelar för hälsan visar den senaste forskningen, inte minst hjärnhälsan, och att musicera är verkligen ett träningspass för hela hjärnan. Även om de som börjar träna musik i ung ålder verkar uppvisa de största fördelarna, visar forskning att det aldrig är för sent att lära sig spela ett instrument senare i livet. Hälsovinsterna är stora.
Musikutövning främjar nämligen hjärnans neuroplasticitet, vilket är hjärnans förmåga att förändras under hela livet. Ju mer du deltar i någon musikalisk aktivitet, desto tydligare blir resultatet att kopplingar mellan neuronerna stärks. Det som är unikt med just aktiv musikutövning, mot bara passivt lyssnande, är dess förmåga att framkalla neuroplastiska förändringar i alla delar av hjärnan. Du använder nämligen occipitalloben för att läsa noter och tolka tonhöjder och rytm, temporalloberna för att bearbeta ljudet, frontalloben för att utestänga irrelevanta distraktioner och komma ihåg vad du just spelade, samt parietalloben för motorik och rörelser. Enkelt uttryckt kan man säga att en musiker har fler förbindelser mellan hjärnhalvorna.
Musiker i Göteborgs Symfoniker, foto Francis Löfvenholm.
Musik förbättrar även dina kognitiva förmågor, till exempel arbetsminne och koncentrationsförmåga, en effekt som håller i sig under hela din livslängd. Detta har visats gälla för såväl kortare som mångårig musikträning. Att spela ett instrument kräver aktivitet i många olika områden i hjärnan, och stärker därför en mängd neurala anslutningar. Detta möjliggör en ökning av signaleffektiviteten, det vill säga hur snabbt neuroner kommunicerar med varandra i hjärnan, vilket kan vara anledningen till att musiker visat sig kunna prestera bättre i kognitiva uppgifter än icke-musiker.
Som sagt, studier visar även att musikutövare lättare bibehåller sina kognitiva förmågor upp i åren, som tankeskärpa och korttidsminne. Förmågan att filtrera bort irrelevanta miljöstimuli, det vill säga kunna behålla fokus, är också mer intakt hos äldre musiker, och de kan tydligare höra och följa samtal i en miljö med bullrigt bakgrundsljud. En sänkt risk för demens har associerats med att spela instrument, och andra studier har visat att spel på tangentinstrument och trummor kan förbättra människors fin- och grovmotoriska förmåga efter en stroke.
Musiker i Göteborgs Symfoniker, foto Francis Löfvenholm.
Musiklyssning och utövning är alltså bra för vår övergripande hälsa. En nyligen genomförd studie har visat att gruppmusikaliska aktiviteter, till exempel körsång och orkesterspel, är ett bra sätt att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Musikskapande och musikutövning, kanske speciellt i grupp, är en givande aktivitet och något som de flesta tycker om. Din hjärna är mer benägen att lära sig en ny aktivitet om den är rolig, stimulerande och motiverande. Att lyssna på musik är en upplevelse i sig, som aktiverar hjärnstrukturer som är involverade i belöningsprocesser. Dopamin och serotonin frigörs, något som forskare lyckats bevisa genom magnetisk stimulering.
Ur Allhelgonakonserten 2020 (Laleh En stund på jorden)
Med det sagt så vill jag rekommendera dig som läsare och konsertbesökare att antingen ta upp ditt gamla instrument, lära dig spela ett nytt sådant, eller börja sjunga i en kör. Alternativet är att fortsätta njuta och lyssna på musik, något din hjärna kommer tacka dig för eftersom det är en aktivitet som starkt bidrar till hälsa. Själv har jag börjat spela på mina gamla pianoläxor, J. S. Bachs lättare småstycken för klaver är favoriterna. Den store mästaren lyser igenom även i de enklare sammanhangen, och skänker mig lustfull njutning.
Nästa gång ska jag skriva om musik som känslornas språk och direkta förmedling. Varför och hur påverkar musik våra känslor? Finns det universella känslor? Mycket av forskningen pekar på det.
Andreas Konvicka,
GSVE-medlem, musikpsykolog och terapeut