Göteborgs-Posten, 14 april 2015:
”I fredags var det konsert med Kungliga Filharmonikerna på Göteborgs Konserthus. Efter det första verket protesterade en man i publiken högljutt mot att han blev störd av en flicka i publiken. Flickan, 19-åriga Ebba Vester, har Downs syndrom och lät för att hon gillade musiken på sitt allra första konsertbesök. Efter mannens protest valde hennes föräldrar att gå därifrån med dottern…”
10 april 2015 blev en oerhört viktig dag för oss i Göteborgs Konserthus. Då sattes frågan om hur tillgängliga vi egentligen är som kulturinstitution på prov. Visst, vi har sedan länge arbetat med – och till stor del lyckats – ta bort fysiska hinder för de som har rullstolar eller rörelsebesvär. Vi försöker i så många sammanhang som möjligt bjuda på gratiskonserter (t ex Slottsskogen 6 juni) för dem som inte har möjlighet att prioritera ett konsertbiljettsköp. Vi jobbar hårt och målmedvetet mot barn och unga, både som publik och musiker. Vi gör vår insats med integration och att nå flera med det viktigaste uppdraget vi är satta att göra – förvalta den västerländska konstmusiken. Men just den publikgruppen som Ebba tillhör var vi inte förberedda på.
Lite bakgrundsinformation: man kan i detta sammanhang skilja mellan Göteborgs Symfoniker AB och Göteborgs Konserthus. GSAB – det av Västra Götalandsregionen helägda bolaget – sköter båda verksamheterna och varumärkena. Konserthusdelen är en arena där hela kulturlivet kan ta plats. Vem som helst kan i princip hyra in sig en kväll i Stora Salen och spela vilken musik man vill. För vem som helst. Så den delen pratar jag inte om, den klarar sig fint i detta perspektivet.
Göteborgs Symfoniker är den utövande delen av bolaget, vi har anställda musiker som har som uppdrag att skapa konst. Man kan säga att konstområdet är musik, vår specialisering är den klassiska musiken och vårt format är symfoniorkestern. Det är i denna delen av vårt offentliga musikuppdrag vi nog aldrig skall vara nöjda med hur tillgängliga vi är för invånarna.
Danskompaniet Spinn
De flesta håller nog med mig att man som utgångspunkt vill och ska kunna njuta sin favoritmusik i en relativ tystnad. Så man kan lyssna på den i all sin detaljrikedom. Hemma i soffan, med goda hörlurar på promenad, i bilen eller konsertsalen. Och även om mannen i citatet ovan tveklöst valde det mest hjärtlösa och intoleranta sätt att uttrycka sej på, kan man också ha förståelse för att ”en man i publiken” inte vill bli störd när han betalat för sin konsertbiljett. Jag tycker nog vi skall tillåta oss att problematisera det åt båda håll.
Så hur gör vi då när vi vill spela för en publik som har svårt för att vara tysta, även om de gärna skulle vilja och verkligen älskar att lyssna på musik? Och samtidigt respektera att några vill njuta sin Beethoven utan att blir störd?
Fortsättningen av historien är lika enkel som lycklig: vi startade en egen konsertserie för Ebba. Det var Göteborgsoperans chef Stephen Langridge som skickade oss åt rätt håll; han ringde mig dagen efter för att berätta om ett koncept man har utvecklat i Storbritannien, kallat Relaxed Performances. Här anpassar man på olika sätt konsertformatet (OBS: inte programmet) för att reducera stress och skapa en inkluderande och omfamnande atmosfär för publiken. Vi sänker kanske ljudnivån, höjer ljuset, och kommunicerar till utövare och publik att det finns en stor och tillåtande acceptans för både frivilliga och ofrivilliga störningar under konserten.
Efter tre år med detta underbara konsertformat är det i mina ögon uppenbart att vi har lyckats med något nytt – musiker och publik tillsammans. Vi ser hur mycket det uppskattas av en publik som aldrig eller mycket sällan har varit på en konsert med klassisk musik. Och att vi för varje konsert når några nya, samtidigt som de som har kommit tidigare kommer igen.
Nu går vi igång med fjärde säsongen, med nästa konsert 6 oktober. Nytt för i år är att vi gör det lördag eftermiddag klockan 15.00, vilket gör att kanske ännu flera har möjlighet att komma. Medverkar gör medlemmar ur Danskompaniet Spinn och musiker från Symfonikerna.
Ett stort tack till Ebba, Åse och Tommie Vester som har hjälpt till att skapa ett nytt konsertformat i Göteborgs Konserthus!
Sten Cranner, VD och konstnärlig chef