VDn för Kungliga Filharmonikerna och Stockholms Konserthus, Stefan Forsberg, äntrade podiet och hälsade publik och orkester hjärtligt välkomna till lördagens konsert. Han lockade konsertbesökare och musiker till skratt när han berättade om tågförseningar både för Göteborgs Symfoniker (igenfrusen växel) och Kungliga Filharmonikerna (brinnande ställverk) på väg till gästspel i respektive stad. Den här gången var vissa av huvudstadens gator stängda för Stockholm maraton men Göteborgs Symfoniker var på plats i god tid. Före konserten höll Göteborg & Co och Västra Götalandsregionen en mottagning i Gruenewaldsalen för politiker, näringsliv och organisationer där Annelie Hulten kallade Göteborgs Symfoniker och Göteborgsoperan ”det finaste vi har”.
Att en dirigent ställer in ger en konserthuschef gråa hår, fortsatte Stefan Forsberg, men hittar man en ersättare som Andres Orozco-Estrada är dagen räddad.
Det gick ett förväntningens sus genom publiken när dirigenten stegade fram och tackade för applåderna med en bockning. Sedan vände han sig om och slog in Beethovens Egmontuvertyr med samma snabba florettsvep som han skurit luft med i Göteborg två gånger tidigare. Vilken skärpa!
Publiken var helt med på noterna i en konsert med förhöjd intensitet och koncentration. Lisa Batiashvilis tolkning av Prokofjevs första violinkonsert visade att hon hör till de stora konstnärerna. Här fanns ett allvar och en kompromisslös hängivenhet som utmynnade i en fullständigt övertygande gestaltning av Prokofjevs fantasterier.
Lisa Batiashvili signerar skivor. I fonden Göteborgs Symfonikers styrelseordförande Roland Andersson.
Andres Orozco-Estrada arbetar inta bara med händer och mimik, han dirigerar med hela kroppen. I scherzot till Dvorks nionde symfoni dansade och studsade han mellan dirigentpultens fyra hörn och kontrollerade hela orkestern med virvlande rörelser. Musiken flödade.
Det slutade med applåder, hurrarop, visslingar och taktfast stampande från den överväldigade publiken. Två extranummer blev det under kvällen: en vals av Sjostakovitj med Lisa Batiashvili i första halvan och Brahms Ungersk dans nr 1 som avslutning på konserten.
Pratande och skrattande konsertbesökare diskuterade livligt kvällens upplevelser när de efter konserten lämnade Konserthuset i sakta mak. Vad gjorde det då att eftermiddagssolen ersatts av strilande regn?