Vem är det på mitten av bilden? Jo ingen mindre än Neeme Järvi! Utanför Concertgebouw som Amsterdams fina konserthus heter träffade vi Neeme och Lilja Järvi som skulle gå på vår konsert. Neeme Järvi dirigerar en konsert i samma hus i kväll. Som ni ser på bilden var han på ett strålande humör. Ingen dirigent har nog betytt mer för orkesterns utveckling än Neeme och ni ser hur glad bloggaren till höger på bilden är! Många oförglömliga musikaliska höjdpunkter har det blivit genom åren. Tack för det, maestro!
Konserten gick som vanligt, d.v.s. succé, men avslutningen hör till de mest känslostarka jag varit med om. I salongen sitter publiken också bakom orkestern, ungefär som i Stockholms konserthus och där har Neeme Järvi placerat sig. I extranummer ett, Mellanspel ur kantaten Sången av Stenhammar som spelats många gånger under Järvis ledning kunde man se hur han blev rakare och rakare i ryggen, liksom växte. Till slut satt han utan stöd för ryggen, händerna rörde sig till musiken och med ens fanns en kommunikation mellan Stenhammar, orkestern, Dudamel och Järvi. För oss som varit med förr blev upplevelsen så stark att ögonen tårades, både i salongen och på podiet. Musiken blir större än livet.
Efter konserten tågade Järvi rakt in i Dudamels loge och tackade för konserten. Det är inte första gången de träffas, men det har aldrig hänt i samband med en konsert med Göteborgs Symfoniker.
Varje kväll är det mottagnigar av olika slag, igår bjöd Sveriges ambassadör på mingel efter konserten och där kan vi se en oerhört nöjd VD, Edward Smith, tillsammans med dirigenterna.
Järvi ville umgås med sina musiker efter konserten och minglet och vi ser Christer Thorvaldsson brista ut i ett skratt, säkert ett gammalt minne som dök upp. Kvällen blev lång men ingen ville lämna restaurangen där vi satt förrän de stängde. Senare i oktober kommer ju Järvi till Göteborg och dirigerar Bruckners 5:a, det har han aldrig gjort i Göteborg tidigare. Missa inte det! Urban Ward