Då är vi snart tillbaks i Tyskland. På lördag drar hela orkesterlasset till Köln med samma konsertprogram som jag lyssnade på igår på konserthuset; Hillborg, Sibelius och Nielsen. Vi drar sedan vidare till Luxemburg, Österike/Wien och Spanien.
10 konserter kommer att ges under den 13 dagar långa turnén. I bagaget har orkestern totalt 6 olika partitur som kommer att varieras i fyra olika program:
HILLBORG Exquisite corpse
SIBELIUS Violinkonsert
NIELSEN Symfoni nr 4
BERLIOZ Symphonie Fantastique
BEETHOVEN Symfoni nr 2
R. STRAUSS Ein Heldenleben
och det ser vi fram emot.
Gårdagskvällens konsert gav stående ovationer efter varje del av programmet. Hillborg sprang fram till Gustavo och omfamnade honom i applådtacket efter Exquisite Corpse, han var nöjd med hur hans komposition framfördes – liksom vi andra. Jag gillade särskilt pukornas dån någonstans halvvägs in i äventyret. Enligt programbladet har Hillborg inspirerats av en mängd andra kompositörers verk i sin komposition – Exquisite Corpse(/”Det utsökta liket” på svenska) är alltså ett litet potpurri över verkfavoriter. Någonstans har han gömt en hyllning till Sibelius, vilket var passande då nästa verk var Sibelius Violinkonsert.
Solisten Sergey Khachatryan briljerade stort på sitt instrument. Hur man kan få in en sådan fingerfärdighet, precision och känsla på samma gång är för mig en gåta! Och utantill! Partitur har han inget han spelar med en sådan glöd att det nog brunnit upp under repetitionerna. Visst, han har spelat fiol i hela sitt liv, men ändå! Välförtjänta, väldigt välförtjänta stående ovationer efter Sibelius Violinkonsert. Repris ges i kväll på konserthuset och då i kombination med Berlioz Fantastique
– det kan inte bli annat än bra – lyckliga den som har biljett!
Efter paus tog Nielsen’s fjärde symfoni vid. Eller ”Det uudslykkelige” som Nielsen också valt att kalla den. Genom fyra satser beskrivs livet och dess olika skeenden. En aning diffust kan tyckas men befriande att lyssna och tolka in sina egna berg och dalbanor… Jag pratade med Arne i fagottstämman efter konserten och han beskrev en passage där träblåset framträder som en avlägsen oas. Jag förstod vad han menade, i min oas stod ett tivoli – där snurrade karuseller och glada färger. Det är spännande när tankarna fladdrar iväg med musiken. Det är precis som i vår reklamkampanj – låt musiken ta dig vart den vill! Och ett tivoli är väl bra.
Det var premiärkväll för den vita serien igår och Måns Pär som hälsade alla välkomna innan konsertstart, tillkännagav att en av abonnenterna skulle vinna en Weinbergskiva i vårt abonnentlotteri, men missade sedan att tillkännage VEM som vunnit. Jag kan avslöja att Ingela på rad 10 blev väldigt glad över Måns Pärs påhälsning i stolsraden. Hon berättade att hon har varit abonnent i 35 år tillsammans med sina föräldrar, så hon var en värdig vinnare.
Jag åker med orkestern på lördag och följer med till Wien. Efter mig tar Peter Carlsson, vår notbibliotikarie vid för att blogga vidare i Spanien.
Bidra gärna med frågor och kommentarer kring mina inlägg eller turnén i allmänhet. Utmana mig – du kan bli belönad, jag har en del godis att dela ut under veckan!
Vi bloggas snart igen!
/Magdalena