Okej, för att börja i rätt ände. Vi, dvs Måns Pär och Lina (Assarson som är planeringsassistent) satt bakom orkestern under repet idag. Det kan man inte i Göteborg. Det är ganska annorlunda att sitta där och höra allt i omvänd stereo. Så nu vet vi hur de c:a 200 personerna som satt där under konserten hade det. De övriga 2000 framför orkestern satt vi med under själva konserten.
Kort och koncis sammanfattning – vilken succé!!!
Vi har förmånen att vara en del av orkestern i allt jobbet runt omkring, men vi är PUBLIK under själva konserten. Det väcker stolta känslor inom oss när vi sitter i ett publikhav som stampar och applåderar i extas. För så var det ikväll.
Copland och Ravel gör sitt jobb. Det är vackert och stundtals så är man Zeb Macahan. Men det är Berlioz som lägger den där sista putsen för att tavlan ska bli perfekt. Ett par bakom oss som snabbt förstår att vi tillhör orkestern när både kamera och filmkamera åker fram undrade vilka extranummer vi gjorde. I kör sa vi Stenhammars – Mellanspel ur kantaten sången och Tico Tico av Abreu.
Under repet sa vår käre chefdirigent till orkestern att publiken skulle gå om musikerna inte stämde upp ordentligt i gemensam handklapp under Tico Tico. Detta sades inte ostraffat.Brasset tog det på största allvar och la till en alldeles egen dans för att förgylla kvällen. Och det gjorde de!
På återseende i London och Proms – missa det inte på internetradio
www.bbc.co.uk/radio3
Måns Pär och Lina
